Vad är inflation och hur påverkar det dig?

Hur fungerar inflation?

Inflation är en effekt av att efterfrågan på varor och tjänster överstiger utbudet. Det kan bero på flera saker:

Inflation är ett globalt fenomen som påverkas av många aktörer. Centralbanker, regeringar, företag och internationella organisationer spelar viktiga roller. Ingen enskild instans styr inflationen helt, utan den formas genom samspel mellan olika ekonomiska krafter och beslut.

Inflationsmålet

I Sverige är det Riksbanken, öppnas i ny flik som har uppgiften att upprätthålla en låg och stabil inflation i Sverige. Deras mål är att hålla inflationen kring 2 % per år, mätt som KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta).

Riksbanken har satt inflationsmålet till 2 % av flera skäl. Det är bland annat för att många länder har liknande mål, vilket underlättar handel, och att ett tydligt mål hjälper företag och hushåll att planera sin ekonomi.

Hyperinflation

Hyperinflation är en extrem form av inflation där priserna stiger extremt snabbt, ofta med över 50 % per månad. Eftersom pengar då förlorar sitt värde i rasande takt skyndar sig folk att spendera dem innan de blir värdelösa, vilket driver priserna ännu högre. Hyperinflation kan orsaka ekonomisk kollaps, social oro och förlust av förtroende för valutan.

Inflationen i Sverige de senaste åren

Under de senaste åren har inflationen påverkat många hushåll i Sverige. År 2022 och 2023 steg priserna kraftigt, med en inflation på över 7 %. Det innebar att allt från mat och el till bensin och hyror blev dyrare, samtidigt som lönerna inte alltid ökade i samma takt. För att bromsa inflationen höjde Riksbanken styrräntan flera gånger, vilket gjorde att det blev dyrare att låna pengar – särskilt för människor med bolån.

Under 2024 började inflationen sjunka igen, och var nere på särskilt låga nivåer i slutet av året. Eftersom priserna inte längre steg lika snabbt valde Riksbanken att sänka styrräntan till 2,25 % i januari 2025.

För dig som planerar din ekonomi kan det vara bra att hålla koll på både inflation och räntor, eftersom de påverkar både vad du betalar för varor och hur mycket du får betala i ränta på eventuella lån.

Så påverkar inflationen din privatekonomi

Inflationen påverkar din privatekonomi på flera sätt. När priserna stiger blir dina pengar mindre värda över tid. Det betyder att du kan köpa färre saker för samma summa pengar. Sparade pengar tappar också i värde om räntan är lägre än inflationen.

Å andra sidan kan inflation vara bra för dig om du har lån, eftersom skulden blir "mindre" i förhållande till dina framtida inkomster. Löner brukar också öka med inflationen, men inte alltid i samma takt. Därför är det viktigt att planera din ekonomi med hänsyn till inflation.

Så hänger inflation och konjunktur ihop

Inflation och konjunktur är nära sammankopplade i ekonomin. Under högkonjunktur, när efterfrågan är stark, tenderar inflationen att öka eftersom företag kan höja sina priser. I lågkonjunktur dämpas vanligtvis inflationen på grund av minskad efterfrågan.

Riksbanken använder räntan som ett verktyg för att balansera dessa krafter, höja räntan för att dämpa inflation eller sänka den för att stimulera ekonomin. Målet är att upprätthålla en stabil ekonomisk tillväxt med kontrollerad inflation.

Så mäter man inflation

För att hålla koll på hur priserna förändras mäter Statistiska centralbyrån, öppnas i ny flik (SCB) (SCB) regelbundet prisutvecklingen på en stor mängd varor och tjänster. Detta sammanställs i konsumentprisindex (KPI). Inflationstakten anges ofta som den procentuella förändringen i KPI över en viss period, vanligtvis ett år.

KPI och KPIF

KPI och KPIF är två sätt att mäta inflation i Sverige. KPI (Konsumentprisindex) visar hur priserna på vanliga varor och tjänster förändras över tid. Det inkluderar allt från livsmedel och kläder till boende och transport.

KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) är liknande, men räknar inte med förändringar i bolåneräntor. Riksbanken använder KPIF som mål för inflationen eftersom det ger en tydligare bild av prisutvecklingen, utan att påverkas av Riksbankens egna räntebeslut.

Så har inflationen sett ut i Sverige historiskt

Inflationen i Sverige har varierat mycket över tid. Under 1980-talet var den hög, med toppar på över 10 % per år. Sedan 1990-talet har inflationen generellt varit lägre, ofta runt 2 % årligen, vilket är Riksbankens mål.

Det har dock förekommit perioder med både högre och lägre inflation. Till exempel upplevde Sverige deflation (sjunkande priser) under åren 1998, 2009 och 2014. Under 2022 steg inflationen kraftigt och nådde nivåer som inte setts sedan början av 1990-talet, med en topp på över 7 %.

Fråga MedMera Bank om privatekonomi

En bra ekonomisk grund får du genom att ha en plan och göra genomtänkta val. Det handlar om att kunna ta hand om dig själv just nu och samtidigt planera för framtiden.

Vi erbjuder flera användbara verktyg och tips för att hjälpa dig att skapa en sund privatekonomi. Med vår sparkalkylator kan du se hur ditt sparande växer över tid. Här finns också tips och råd om hur du skapar en budget, sätter upp sparmål och samlar dina lån.

Fler tips och verktyg för din privatekonomi!